Johan Larsson, du är värd mindre än de som våldtar små barn

Inatt drömde jag mardrömmar hela natten och det är på grund av dig.
   Insåg också i morse att du antagligen inte kommer att ha något med min blogg att göra då du inte varit tillräckligt intresserad av mitt liv för att läsa den sedan förra månaden.
   Fattar inte att du hela veckan sagt att du älskade mig, att du i torsdags pratade om att åka till Stockholm i mellandagarna.
   Känner mig urdum som inte förstod att enda anliedningen till att få byta julklapp med mig redan nästa helg var att du skulle kunna dumpa mig sedan utan komplikationer.

Fattar inte att du talade om för Julia att du var kär i henne när du fortfarande var tillsammans med mig.
   Fattar inte att du på något sätt tror att jag vill ha något med dig att göra efter att du talat om för mig att jag är värdelös via telefon.
   Fattar inte att du tror att jag någonsin skulle kunna se på dig efter att du fått mig att förstå att jag inte är värd någonting, inte betyder någonting för någon, inte duger till någonting.
   Fattar inte att du på allvar tror att jag vill ta emot din fucking julklapp.

Fattar inte hur jag kunde lita på dig och tro på dig när du belönar två år med ett äckligt svek och en stor jävla lögn.
   Och dum som jag är så hoppas jag på att du någon dag ska kunna bevisa att jag betydde mer än så för dig.
   Jag hoppas även innerligt att du varje jävla natt ska ha svårt att sova, för ångest jagar dig i varje jävla skugga. Jag önskar innerligt och starkt att varje gång någonting händer, både bra och dåligt, ska du sträcka dig efter telefonen för att ringa eller sms:a mig, och jag hoppas smärtan efter mig slår dig i magen efter varje gång du inser att jag aldrig någonsin kommer att finnas där för dig.
   Jag hoppas, hoppas, hoppas att du ska känna dig värdelös; ett äckligt litet kryp, och att du aldrig någonsin ska kunna tro på Julia när hon säger att du gjorde rätt, eller talar om för dig att du är värd något, för Johan, du är ett äckligt svin och ingen kommer någonsin älska dig på riktigt; säger någon det, så ljuger den personen.
   Men det är mina förhoppningar, och som sagt – den dagen du kan tala om för mig varför och hur och när, med ett svar på varje fråga (inga ”jag vet inte”, för du vet visst din lilla lögnare), då kanske kanske kanske kan jag vara berädd att lyssna på dig. Och jag kommer aldrig någonsin tro på dig, tro på att det verkligen är slut förän du talar om det för mig, in reality, öga mot öga och inte via telefon.

Jag har alltid sagt att livet är för kort för att hata någon. Men vet du, gränsen mellan att älska och hata är tunnare än den mellan geni och idioti.

och jag känner inget medlidande för dig – idag är det mig det handlar om, inte dig, inte ett dugg

I’m walking on the Rocky Road
singing songs to myself
The sound in the background
are coming from my heart
It’s the sound of broken pieces
rumble around in my stomach somewhere

While I’m walking on the Rocky Road
I write poems and rimes
and I do bass sounds with my shoes
but it don’t makes any sense at all
And the mirrorglass street
tries to tell me to be stong

And I’m walking on the Rocky Road
the road with no end
Singing songs to forget my life
Playing and protecting to be some one else
Try to making the heart pieces cut up my stomach
If the do, I’m not sad no more, I’m alive no more

Du vet att jag vill veta, du vet vilka frågor jag ställt och jag vill inte se dig mer, inte prata med dig, inte förän du kan svara på mina frågor
Och du vet att jag är sårad, inte kan fatta att du ljög så förbannat jävla mycket för mig
Jag är inte värd någonting, inte värd ett piss, tommare än ett svart hål och mindre än en fjärdedels jävla atom och det är du som har fått mig sådan
Du pratade om att du ville få en chans att laga, men jag vet inte vad som finns att laga: man kan inte laga inget, eftersom ingenting inte finns, och du sa att du önskade att du kunde göra om allt, men du förstår att livet är så hårt att det bara ger en enda chans: du kan inte göra gjort ogjort, men du kan däremot tänka efter innan du gör, det är det enda jag kan ge dig.
Och om du vill göra om allt kan du ju försöka visa det istället för att skälla ut mig på telefon för att jag inte fattar någonting, men vad finns det igentligen att förstå, kan du förklara det för mig?
Du sa att det inte spelar någon roll vad man gör, alla försök slår tillbaka, slår fel, och det spelar ingen roll vad man gör, inget betyder något ändå
Men mitt liv råkade faktiskt betyda någonting för mig

 

Och den dagen du kan visa att jag betydde något för dig; du kan svara på varför du kunde tro att lögnen skulle vara bäst för mig när jag gång på gång sa att jag aldrig kan förlåta en lögn från dig och talade om för dig att är du minsta osäker på vad du vill/känner/tänker så gör slut - jag vet vad jag vill, men du måste också tycka något ibland och du måste välja utifrån dig själv inte från mig och jag fattar inte hur du trodde lögner skyddar; och jag måste få svar på varför du valde att berätta genom telefon, när du visste att jag aldrig skulle kunna acceptera att bli dumpar på annat sätt än öga mot öga
Och jag vill inte har tre fyra olika svar på allt och en massa jag vet inte instoppade här och där för det är fan inga svar, det är ursäkter, och det dagen du kan komma med Ett Svar på varje påstående/fråga jag kan tänkas komma med, den dagen ska jag lyssna på dig, kanske orka se dig igen: Och jag skiter i om den dagen är imorgon eller om tjugo år.

Och nej, det ska inte vara svar som du tror passar mig, eller påståenden som jag vill höra, det ska vara sanna svar, det ska förklaringar som inte går ut på att säga jag vet inte på tio olika sätt

 

Och jag vet att du läser min blogg, för du kan inte hålla dig från mitt liv – klarar du ändå av det ska jag hata dig för att du inte bryr sig om mig, för jo, jag bryr mig om dig och kommer alltid att göra det även fast det är tvärslut

 

 

 

 

OCH JAG ÄR INTE SÅ JÄVLA STARK SOM ALLA SÄGER SÅ SLUTA FÖR FAN ATT SÄGA ATT JAG ÄR DET FÖR NI LJUGER LJUGER LJUGER

All offentlig makt utgår från folket, hej!

I morse när jag vaknade var jag pigg på en gång; det var nästan irriterande med min ”bufferthalvtimme” som jag annars måste ha för att inte helt somna om. Kan berott på min dröm. Jag drömde att det var i framtiden, men bara något år framåt i tiden och Sivjetunionen hade återuppstått. Finland ägdes av Sovjet och Sverige låg i kläm mellan det nu amerikanska Norge och Sovjet. Jag försökte under hela drömen förklara för något barn, jag tror det var min dotter, om landet Finland och det finska språket och drog norgehistorier (som nu inte var roliga utan ansågs som hets mot Norge och det var en sådan sak som jag kunde hamna i fängelse för). Det var hur skumt som helst!
   Jag undrar ifall Sovjet eller något liknande skulle resas igen, eller om USA bestämde sig för att bli en supermakt och började ta över omkringliggande områden, som bitar av Europa och/eller Afrika. Eller om Asien skulle resa sig plötsligt. Och om när det blir ett tredje världskrig, mellan vilka länder skulle det börja? Vad skulle det handla om? Ryssland och USA känns ju ganska aktuellt, mest på grund av att de har legat i ett kallt krig så väldigt länge; det är inte officielt avvecklat ännu, visste ni det? Å andra sidan hörde jag på radion för ett par dagar sedan om något med något land i Asien och kärnvapen och USA… Så man vet ju aldrig.
   Undrar hur många som skulle gå levande ur det kriget och hur det kommer ske – kärnvapenkrig eller biologiskt? Fotsoldater eller bara maskiner? Så klart det kommer handla om människor, tusentalt, kanske miljontals, kommer att dö. Men kommer alla att göra det? Kommer jorden kunna återhämta sig? När ska det ske?
   Hey, jag gjorde just mig själv lite nervös här.

Annars har dagen varit som dagar brukar vara, jag hade muntlig redovining av en hemsideanalys (valde Odium för enkelheten), och chockade läraren med mitt avslut (jag visade en halskorsett). Frankensteins monster-film på engelskan och för tillfället renskriver jag lite lagboksövningar. Supertråkigt.
   Ikväll var det planerar att se Linns band på Alnö fritidsgård, men de spelar vid nio, så jag orkar inte. Känner mig lite dålig för det, men det är sådant som får vara.

 

På söndag är det första Advent.

Turn me inside out

Idag på bilden fick jag måla av en ”julros” (en blomma som är jättefin, men gröna och röda lite sammetsaktiga blad). Med inspiration från abstrakt konst och kubism. Som de flesta vet så klarar jag inte av kubism, har aldrig fattat vad som är så stort med Picasso. Eller grejen med att måla som ett dagisbarn, när man egentligen är en jätteduktig konstnär på andra vis (ja, Bengt Lindström, jag pratar om dig). Men det gick ganska bra, min bildlärare var lite imponerad över djupet och rörelsen i bilden: i mina ögon var det mest ett kladd i turkost, rött, grönt och leverfärgat. Men allt beröm är bra beröm. Iallafall så var det en liten utmaning jämfört med förra veckans stileben av strömmingar. Och jag slapp fisklukten.
   Nästa vecka ska jag måla ett musikstycke. Helt abstrakt, och man ska fånga känslan i musiken. Får välja helt fritt, är lite inne på något argt eller allmänt kaotiskt. Det svåraste ligger i att hitta rätt låt, eller rätt bit av en låt. För som hon sa, min käre bildlärare ”ju tydligare mening texten har, desto svårare är det att måla”. Inte vill jag ha bara vilken random låt som helst, vill ju liksom att det ska finnas någon känsla. Någon som kan tipsa?

Jag ber om ursäkt för mina otroligt tråkiga och ointressanta inlägg, det känns inte direkt som att de tillför något till någon. Utom möjligtvis att strömming luktar fisk och är roliga i akvarell. Hahaha.
   Nu ska jag faktiskt sova, är ganska trött, och irrierad - jag spände åt tandställningen idag och då blir man retlig. Speciellt om tendläkarna pillar extra länge och extra smärtsamt samt sätter fästen och gummiband på allmänt asjobbiga ställen. Men hey, tänk vilken tur jag har, inte alla barn får gratis tandvård och fina tänder, så jag ska bara vara glad och bära min smärta med stolthet.
   Försöka duger.
   Det är mest synd om mig i hela världen. Iallafall näst mest.

Godnatt.

 

 

 

 

 

NEJ!
   Eftersom jag är en sådan sadist ska jag avsluta det här blogginlägget med en liten tankenöt:
   Om skönheten sitter på insidan, varför bär vi då inte insidan utåt?

Sug på den ni!

Ensam är värst

Jag är lite glad, har julklappar till alla utom Simon, Lusse och Nemo nu. Vet vad jag ska ge till Nemo på ett ungefär, och till Lusse med, så det kommer bli bra. Det är bara Simon som är problematiskt.
   Igår fick jag även ett efterlängtat bad i nyrenoverade badrummet. Längtar tills bastun är klar, sen ska vi renovera ”min och Jennifers toalett”. Handfatatet kommer ta upp halva toaletten! Okej, överdrivet, men toan är liten och handfatatet stort. Sen vill jag snart sätta igång med garderoben…

Haft en rätt bra dag iallafall, ryska, psykologi och geografi, samt träffa Johan efter skolan. Stötte även på Alex, Nicko och Mary ett antal gånger på stan (Alex bara en, de andra på sprang vi på hela tiden). Sen fick jag bussällskap en bit av Linn innan jag hoppade av för att bli upplockad av Madde och Jenn som skulle köpa thaimat från ”thaivagnen” på Alnö.
   Just nu borde jag läsa igenom kapitlet om personligheter i psykologiboken, eller åtminstonde läsa ”Misery” (Steven King) till redovisningen på fredag, men ärligt, jag orkar inte. Vill bara låta hjärnan ruttna bort.
   Ta dig samman.

 

Vad har folk för nyårslöften? Misslyckades med mitt enda, kommer inte direkt hinna till nyår, så det ska vara mitt nästa års löfte. Samt att jag funderar på några andra. Vad säger jag inte, då slår de inte in.

I’ll be your mirror

Mina hörlurar började mtstiskt fungera bara någon timme efter att jag skrev att de inte gjorde det. Myctiskt men bra. De har inte krånglat alls sedan dess.
   Jag börjar om tjugo minuter och Juho mobbar mig för att jag läser mycket.
   Efter skolan ska jag köpa julklappar till Nemo och Lusse. Och fixa en grej till Johans julklap… Hehe. Ifall någon är intresserad liksom.

Vet inte vad jag ska skriva mer, vet ine varför jag fick för mig att skriva över huvud taget, det blir ju ändå inget intressant.

 

Godnatt eller något, typ.

DESSUTOM FUNGERAR INTE MINA HÖRLURAR SOM DE SKA!

Serisöst: mina hörlurar fungerade inte. Okej, ena luren, men inte andra, skitirriterande. Sen köpte jag en ny mobil och till min lycka följde det med hörlurar! Mobilen är en vecka gammal, head setet likaså. Igår fungerade hörlurarna. Idag fungerar inte den ena. Jag har haft dem i fickan hela natten. En elak jävla tomte har kapat dem!

I julklapp vill jag ha nya hörlurar. Helst två par, fungerande, helst snygga. Jag har lyckats skada tre par ganska allvarligt i år (två fungerar ena på, den andra glappar hela så det är helt hopplöst).

JAG ÄR INTE PÅ BRA HUMÖR JAG BEHÖVER EN KRAM OCH EN KAKA!!!

Die Mauer II

Nej, jag bara skämtade. Jag ska inte skriva om ”kvinnor i öst och väst”, vi var tvungna att samla ihop ämnet, så nu skriver vi bara om olika skillnader i indusri- respektive utvecklingsländer. Jag ska skriva om skillnaden mellan sjukvården i i- och u-länder. Hur kan man skriva en artikel om det? Speciellt om det ska vara minst typsnitt 20 och kort, koncist, men ändå som artikel. Hallå? Funderar på att ha med bara vissa saker, jämföra en del länder och sedan ha med en jättekort text om det. Och kanske skriva något annat, vad vet jag dock inte, men jag kan höra med de andra ifall jag får skriva om något av deras, fast med egna ord och på engelska. Kanske.
   Apropå det – jag har haft Kreativt skrivande nu på morgonen (klar med min uppgift, I’m happy), sedan ska vi igentligen se på film nu, men alla klagade jättemycket på filmen igår och ingen fick tydligen ut något av den, så jag ”glömmer” den idag. Faktiskt. Sen ska jag träffa min grupp halv ett. Halv ett! Seriöst, jag har inget att göra nu i två timmar. Eller, ja, jag ska faktiskt skriva på mitt projektarbete, sen ska jag plugga ryska, men själva grejen är att jag avskyr att vara på skolan utan att ha någon att vara med. Får lunchsällskap iallafall.

Och i eftermiddag måste jag åka buss hem själv, läskigt som fan! Igår åkte jag buss med Jen, men vid Ica Maxi stannade inte bussen där den skulle, utan vid hållplatsen efter, vilket ledde till att vi missade bussen, så vi gick hem. Pluspoäng till mig. Men det gick faktiskt fortare att gå hem än att vänta på bussen, så det är ju ganska bra.
   Och apropå igår… Jag hann träffa Johan en halvtimme efter skolan, eftersom vi bestämde oss för att vi var värda att sluta tidigare. Med Johan kom Sania, Blå, Christoffer, Sebbe, någon skum ”Rainbow” och Freddie, så vi gick till Chokladhuset (Chocolate House… Nejmen, nu fick jag hjärnsläpp, hur fan stavas ”choklad” på engelska?!) och fikade. Efter en timme tvingades vi bryta upp eftersom jag och Freddie var tvungna att åka för att hinna med våra respektive anslutningsbussar.
   Men jag vet vad jag ska köpa till mamma och Per i julklapp. Bara för att retas med mamma ska jag låtsas att jag tänker avslöja det nu, men in your face, nu ska du bli nyfiken! Jag är så ond ibland.

 

Hm. På Kuba ligger spädbarnsdödligheten på 6% per tusen invånare (saknar år) och i Sverige är det 2,4.. Eller 4,2% 2008.
   Varför ska jag veta det?

Die Mauer

Idag är det tjugo år sedan Berlinmuren föll. Det firar vi på skolan med ett projekarbete som fantasifullt och flashigt heter ”the wallprojekt”.
   Iallfall så ska min grupp skriva om abstrakta murar: samhälle: kvinnor i öst och väst, invandrare vs inhemska, i- och u-länder, samhällsklasser (akademiker/arbetare). Min uppgift är att skriva en/flera artikel/-lar om kvinnoförtryck. Nice. Nu ska jag bara hitta konkret fakta om kvinnor. Har svårt att hitta bra info om islamska burkabärare. Nakenhet däremot är jävligt lätt att hitta.

Så märkligt.

Först kom ingenting, sen kom ingenting

Igår på skolan var det strömavbrott, en halvtimme eller så. Rätt kul faktiskt på något sätt, men drygt då vi hade geografi och kollade på kartor på internet… I datasalen. Så typiskt, hade vi haft ”Nomader” (bärbara datorer som står i vagnar), så hade det inte varit några problem. Nåja, det löste sig ganska bra ändå. På Kreativt skrivande-kursen såg vi på en teater/film där det handlade om jul och när vi drog upp mörkläggningsgardinerna så hade det snöat asmycket, så en tjej ropade att ”det är jul ute!” och genast rådde julstämning innombords på mig. Fast det gick över när jag gick ut i slasket. Och idag har allting självklart regnat bort. Men under hela dagen igår var det snö iallfall!

Nu dricker jag min smoothie – as usual, dricker smoothie, te och äter en macka på morgonen för att klara av dagen, ändå blir jag alltid hungrig innan lunch – och ska snart kliva ur sängen och klä på mig och äta klart frukost… Sen bär det av till skolan!
   Efter skolan, och efter middagen, bär det av till tolvtimmarsgalan på Pipeline (som är sex timmar idag och sex imorgon) och hoppas på att roligt folk är där.

Kramar i massor, nu ska jag sluta ordbajsa och göra något vettigt istället!